Whisky från vinfat
Här hittar du ett rikt urval av whiskys som har mognat i vinfat av alla slag. Så hittar mångfacetterade aromer av frukter, bär och finaste kryddor sin väg in i whiskyn. Spännande buteljeringar från vinfat hittar du bland annat hos GlenAllachie, Edradour, Starward, Puni och många fler.
Whisky från vinfat
Den största påverkan på smaken och aromen av whiskyn har de fat där spriten mognar. Lagringen sker i ekfat, sällan dock i helt nya så kallade Virgin Oak Casks. I de flesta fall används tidigare bourbonfat. Dessa ger vanilj- och karamellaromer. Mycket populära är också ex-sherryfat och portvinsfat, som i sin tur ger fruktiga och kryddiga aromer och ger whiskyn en kopparfärgad nyans. Förutom sådana likörviner experimenteras det också med andra förbefyllda fat. Så även andra tidigare vinfat används. Det är särskilt viktigt att fattypen kompletterar aromerna av spriten och inte helt döljer dem. Vi vill titta närmare på faten i det stora vinuniversumet och framför allt framhäva vilken påverkan de har på whisky. Just tidigare rödvinsfat kan ge en vacker rostig-rödaktig kopparfärg till whiskyn tillsammans med fruktiga druaromer för smaken.
Ofta används mer exotiska fat - däribland tidigare vinfat - för avslutningar. En whisky lagras då i flera år i ex-bourbonfat (eller andra fat) för att sedan mogna under en obestämd tid i andra fat. På så sätt uppnås mer subtila resultat i smakprofilen. Eftersom whiskys lagras i många, många år (men minst tre) i träfat, måste destillatörer och masterblenders se till att träfaten inte avger för mycket aromämnen. Man vill ju dricka en fin whisky och inte bittert träsaft. Det är alltså en verklig konst och ett komplext hantverk att förena New Make, det vill säga det färska destillatet, med rätt fat eller fattyp.
Vilken vin kommer från ekfatet?
Endast en mycket liten andel av vinerna lagras överhuvudtaget i ekfat. Detta sker av pris- och smakskäl. I regel lagras vin nämligen i ståltankar eller byggs ut på annat sätt. Träfat är dyra att tillverka och vissa druvsorter, som till exempel Riesling, passar inte riktigt för denna typ av lagring. Till skillnad från whisky används inte enbart ek, andra träslag som akacia eller kastanj kan också användas. Det beror på det specifika, nationella vinlagarna. I Frankrike började man lagra vin i ekfat, så kallade Barriquefat. Dessa har klassiskt en volym på endast 225 liter. Således är utbytet mellan fat och fatinnehåll särskilt intensivt. Begreppet Barrique används dock även delvis för andra storlekar, därför ser man ibland andra literangivelser. Träet för Barriquefaten från de stora franska vingårdarna kommer från skogarna i Troncais, Allier och Vosges. Här lagras stavar av Quercus Robur-ek i fyra till fem år innan de sätts ihop till fat. Denna ekart innehåller många tanniner till skillnad från sin vaniljiga kusin Quercus Alba, även känd som amerikansk vit ek.
Det lagras definitivt fler rödvinsdruvor i Barrique än vitvinsdruvor. Även likörviner lagras i träfat. Typiska röda druvsorter är Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Merlot, Sangiovese, Syrah och Tempranillo. När det gäller vitviner hittar man främst Chardonnay, Sauvignon Blanc, Macabeo, Viognier och Semillon.
Vad är viktigare för smaken - vin eller fat? Den stora kontroversen:
I vilken utsträckning förfyllningen av ekfatet har direkt påverkan på smakprofilen av whiskyn, det debatteras hett. Kampbegreppet är “indrink”. Faten avger aromämnen till den mognande vätskan, men en del av vätskan tränger också in i träet självt och denna del kallas på engelska “indrink”.
Den ena sidan, som representeras av Dr. Lumsden från Glenmorangie, hävdar att det framför allt är karaktären av förfyllningen som avgör aromen. För finishing tillsätts exempelvis sherry, portvin etc. till whiskyn i förväg för att se om vinets aromer kompletterar whiskyn. Beroende på resultatet väljs sedan rätt typ av fat. Den andra sidan menar att det främst är fatet i sig som är avgörande för aromerna. Brian Kinsman, Malt Master på Glenfiddich, argumenterar för att en utbyte mellan vätskor ger omedelbara förändringar. Vid whiskylagring blir dock förändringar synliga först efter åratal. Visserligen är förfyllningen viktig, men i den meningen att den så att säga förändrar den kemiska sammansättningen av ekträet. Sannolikt ligger svaret någonstans i den gyllene medelvägen. Tills dess lutar vi oss tillbaka och njuter gärna av de olika tillvägagångssätten hos whiskymästarna.
Whisky från vinfat i testet
Likörvinsfat:
Madeira är ett starkvin från Portugal, från den namngivna ön Madeira. Det anses vara det mindre kända syskonet till den världsberömda portvinen. Det finns i olika varianter, från den torra Sercal, via Verdelho och Bual, till den söta Malmsey. Malmsey är söt med toner av honung och karamell och serveras som digestif eller dessertvin. De mandel-, karamell- och honungstoner som finns i Madeira-vinet kompletterar perfekt aromprofilen hos whiskys från ex-bourbonfat och används därför gärna för finishes. Whiskys med Madeira-fatfinish kännetecknas därmed av speciellt söta honungs- och fruktnoter.
Vår Madeira-rekommendation, för att lära känna Madeira-stilen: GlenAllachie 12 år Madeira Wood Finish, en fruktig-kryddig Speyside Single Malt.
Marsala är ett italienskt sött vin från den namngivna hamnstaden på ön Sicilien. Det är en D.O.C. (= Denominazione d’origine controllata) vin, som odlas i områdena runt Trapani, Palermo och Agrigento. Generellt har en Marsala en alkoholhalt på 15 till 20 % vol. Precis som Sherry eller Portvin finns det både spritat och ospritat. Tillsatsen av extra alkohol upptäcktes för att öka hållbarheten under de långa sjöresorna från Spanien och Syditalien till de brittiska öarna. Marsala kännetecknas av en gyllene till bärnstenfärgad optik när den framställs av vita druvor som Grillo, Cataratto och Inzolia. Röd Marsala görs å sin sida av Nero d’Avola, Nerello Mascalese eller Perricone. Vinet utvecklar fylliga honungsaromer och passar både som aperitif och som följeslagare till desserter. Framför allt är Marsala en viktig ingrediens i den italienska dessertkrämen Zabaione. Marsalafat kan nötigt-fruktiga aromer i whiskys framhäva och ger en rostig-kopparfärgad nyans till spriten.
Vår Marsala-rekommendation: Den italienska destilleriet Puni har låtit sin Puni Vina Marsala Edition enbart mogna i Marsalafat. Den underbara rostbruna, naturliga kopparfärgen på whiskyn vittnar om den läckra Marsala-fatmognaden. Den bör du absolut prova!
Rödvinsfat:
Rödvinsfat där tidigare Cabernet Sauvignon lagrades kan överföra alla aromer från denna druvsort till whiskyn: Intensiva svartvinbärsnoter, en viss syra och hög tanninhalt kännetecknar sådana viner. I Bordeaux har denna druvsort sitt ursprung. Bordeaux är framför allt känt för sina rödvinscuvéer. Fat där Cabernet Franc, tillsammans med Cabernet Sauvignon och/eller Merlot, har lagrats ger fruktiga druvaromer och intensiva torra ek-tanniner till whiskyn. Pinot Noir förmedlar intensiva plommon och mörka körsbärselement samt kryddiga nejlikaromer till whiskyn. Men till skillnad från whisky från sherryfat erbjuder den inte så många söta aromer, utan tenderar mot fruktigt-torra aromer. Därför används denna fattyp gärna för finish.
Vår rekommendation för en exotisk whisky lagrad på rödvinsfat är Starward Whisky från Australien. Denna shooting star har specialiserat sig på mognad i australiensiska rödvinsfat. I Skottland mognar den innovativa Nc`nean Distillery sin ekologiska whisky också till stor del i rödvinsfat. Den som söker högkvalitativa fullmognader i fatstyrka kan kika på Edradour Straight From The Cask buteljeringar. Dessa sällsynta enskilda fatbuteljeringar är oftast snabbt slutsålda, men det finns alltid nya enskilda vinfat som väljs för buteljering.
Amarone hör till de mest intensiva röda vinerna i världen och kommer från den italienska Valpolicella. I den så kallade “appassimento”-metoden torkas druvorna från Valpolicella-regionen i 120 dagar innan de pressas. Namnet avslöjar redan vilken smakriktning det handlar om, eftersom beteckningen härstammar från “amaro”, vilket betyder “bitter” (även om mildare smakprofiler eftersträvas idag). Alkoholhalten ligger oftast mellan 16-17% vol. Lagringen sker i tre år i ekfat (låter det bekant?!). Numera används oftast slovenskt ek, som knappt avger vaniljtoner, men istället många tanniner. Amarone är mycket torrt och smaken påminner om plommonmos, russin, inlagda körsbär, nejlikor och pimento samt mörk choklad och tobak. Helhetsintrycket är kraftfullt och balanserat. Dessa aromer erbjuder ett Amaronefat även till whiskyn. Det innovativa destilleriet Arran hade en av sina whiskys där i och där slog sig Amaronefatets påverkan ner i form av kaffe-, körsbärs- och chokladtoner.
Vittvinsfat:
Weißburgunderfässer ger för sprudlande friska aromer i riktning mot citrusfrukter och exotiska frukter som till exempel mango eller passionsfrukt. Framför allt när andelen Chardonnay dominerar eller enbart denna druvsort har använts.
Vår rekommendation: En prisvärd representant med Chardonnay-inflytande är Glen Moray Chardonnay Cask Finish. Den visar de typiska citrusfriska och äppelsöta aromerna.
Sauternes är ett franskt sött vin. Det tillverkas av druvsorterna Semillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle. Regionen Sauternes är ett litet vinodlingsområde i södra Bordeaux i Frankrike och är känt för produktionen av förstklassigt, vitt sött vin. Vid tillverkningen av Sauternes angrips druvorna av en ädelröta, som är ansvarig för den karaktäristiska tunga sötman och koncentrationen av aromer. En verklig balansgång, för om luftfuktigheten är för hög, går druvorna förlorade på grund av gråmögel. Resultatet av denna något kusliga process: En av de ädlaste och dyraste vinerna i världen. Fat som tidigare har innehållit detta ädelsöta vita vin är mycket populära hos whiskydestillerier. Lagringen i denna typ av vinfat ger whiskyn en speciell syrlig-frisk fruktnota. Så man hittar ofta delikata citrusnoter och torkade aprikoser i aromspektrumet av whiskyn. Dessutom ger denna typ av vinfat en särskilt rund, smörig textur till whiskyn.
Våra rekommendationer: Arran Sauternes Cask Finish, en intensiv, fruktig ö-whisky från Skottland. Med 50% Vol. är den en kraftfull representant. Den som vill ha något mildare kan välja Glenmorangie Nectar d’Or.
Slutsats: En mängd destillerier runt om i världen experimenterar med effekterna av olika vinfat på sina whisk(e)ys. Den som har en förkärlek för det ovanliga och gärna upptäcker nya smaker kommer att stöta på fruktigt-fräscha och kryddigt-intensiva exempel bland whiskys från vinfat. Håll särskilt ögonen på skotska destillerier som Arran, Edradour och GlenAllachie. Bland världens whisky rekommenderas Glen Els från Tyskland, Starward från Australien och Puni från Italien.
